Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hjälper studenterna att knäcka koden

Katarina Nordblom är docent i nationalekonomi och skatteexpert. Hon disputerade 2000 och har sedan dess forskat och undervisat vid institutionen för nationalekonomi med statistik på Göteborgs universitet.

Vad undervisar du i?

– Jag undervisar mikroteori på fortsättningskursen i nationalekonomi tillsammans med Hans Bjurek. Mina föreläsningar handlar om individer och konsumenters beslutsfattande. Men framför allt är jag involverad i masterutbildningen. Jag är koordinator för programmet i nationalekonomi, håller en kurs i offentlig ekonomi och koordinerar masteruppsatserna.

Vad utmärker dina föreläsningar?

– Jag brukar kombinera powerpointbilder med att göra beräkningar på tavlan. Främsta skälet till att jag använder tavlan är att jag tror att det är lättare för studenterna att lära sig när de får följa med och räkna själva. Dessutom är jag mer flexibel och kan förklara mer detaljerat om en student inte förstår.

Hur vill du vara som lärare?

– Jag försöker fånga studenternas intresse och förhoppningsvis tycker de att nationalekonomi är lika kul som jag. Dessutom är jag mån om att de ska förstå och så att säga knäcka koden. Men jag anpassar också utifrån hur studenterna är. Vissa grupper är mer tysta än andra, men ofta brukar det bli bra diskussioner. I slutet av kursen i mikroekonomi jag nämnde ovan ger jag en föreläsning i beteendeekonomi som brukar väcka tankar och mycket engagemang.

Vilket är ditt forskningsområde?

– Mitt fokus är beteendeekonomi och offentlig ekonomi och framförallt forskar jag om skatter, särskilt skattemoral och skattefusk. Jag har också precis påbörjat ett forskningsprojekt tillsammans med en forskare i juridik om hur skatter kan spela roll för möjligheten att uppnå FN:s hållbarhetsmål.

Varför blev du intresserad av skatter och beteendefrågor?

– Jag började med att studera offentlig ekonomi och skatter men blev influerad av de stora gruppen beteendeekonomer som finns här vid institutionen. Jag tyckte det var spännande att fundera kring frågor som varför är det inte fler som fuskar med skatten? Hur påverkas vi av sociala normer och hur ser skattemoralen ut? Hur påverkas vi av andra människors attityder till skatter och skattefusk?

Hur kommer det sig att du valde nationalekonomi?

– När jag började på ekonomprogrammet i Örebro visste jag knappast vad nationalekonomi var – jag var mest inne på företagsekonomi. Men när jag under första året läste båda ämnena, insåg jag att nationalekonomi var så mycket roligare. För är du intresserad av samhällsfrågor är nationalekonomi ett väldigt användbart ämne. Även den som främst är intresserad av företag kan också ha glädje av nationalekonomi. Många teorier rör just företag och ger en större förståelse för näringslivet.

När är ditt jobb som lärare roligast?

– Det är när jag märker att studenter verkligen förstår något som vanligtvis brukar vara svårt att ta till sig – då känns det som jag har lyckats förklara något på ett bra sätt! Och när det blir en givande diskussioner i klassrummet. Hur skapar vi en positiv samhällsutveckling? Hur vet vi om välfärdsinsatser leder till förbättring?

Vad får studenterna med sig efter en kandidatexamen i nationalekonomi?

– De får med sig en bra verktygslåda för att kunna arbeta analytiskt och även tänka analytiskt. Och genom våra kurser i till exempel ekonometri får studenterna också praktiska verktyg. Jag sitter med i betygskommittén för kandidatuppsatser och ser att studenterna skriver om väldigt intressanta saker, och det märks att de lärt sig mycket, har ett kritiskt förhållningssätt och god analytisk förmåga.

Hur skulle du beskriva ämnet nationalekonomi?

– Det är viktigt att se att det är stor skillnad på makro- och mikroteori. På kandidatnivå studerar du båda grenarna men en majoritet av forskningen vid institutionen handlar om hur individer och företag beter sig, alltså mikroekonomi. Jämfört med exempelvis statsvetare får du som nationalekonom fler kvantitativa verktyg för att till exempel kunna göra ordentliga utvärderingar.

Sidansvarig: Marie Andersson|Sidan uppdaterades: 2019-05-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?