Klättrar i internationell rankning
Ett målmedvetet arbete för att stärka kvaliteten i forskningen är den främsta förklaringen till institutionens höga placering i den nya internationella mätningen av nationalekonomiska institutioner, menar prefekt Måns Söderbom.
Enligt Tilburg University Economics Rankings nya lista för perioden 2014-2018 hamnar institutionen för nationalekonomi med statistik på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet på plats 92 i världen och på plats 34 bland de europeiska universiteten.
Kvalitetsarbete ger resultat
– Forskningsrankningar ger en fingervisning om hur institutionens forskning står sig i ett internationellt perspektiv, och det här resultatet är ett kvitto på att vi har stärkt vår forskning under de senaste åren, säger Måns Söderbom, professor i nationalekonomi och institutionens prefekt.
Institutionen har under ett drygt decennium arbetat utifrån en strategi som syftar till att resultera i fler publikationer i högt rankade tidskrifter, bättre utfall i internationella rankningar, och, framför allt, forskning av högre kvalitet mer generellt.
– I början av 00-talet fanns Göteborg inte med på listan över de 120 främsta nationalekonomiska institutionerna i Europa. Vi har kommit långt sedan dess, och trenden är fortsatt positiv. Tittar vi exempelvis enbart på vår produktion under 2018 hamnar vi på plats 50 i världen och plats 18 i Europa. Den nyligen gjorda RED19-utvärderingen bekräftar vidare att utvecklingen under de senaste tio åren varit mycket positiv.
Satsningen på internationell rekrytering och tydliga löne- och befordringskriterier har varit viktiga faktorer, men också att framgång föder framgång internt på institutionen menar Måns Söderbom.
Hård konkurrens om forskningsmedel och forskare
Måns Söderbom ser flera utmaningar inför framtiden och pekar bland annat på problemet med långsiktighet i finansieringen av forskning.
– Basanslagen för högkvalitativ forskning i vårt land är alltför låga, och vi är därför starkt beroende av extern forskningsfinansiering. Trots sakkunniggranskning kanaliseras extern forskningsfinansiering tyvärr inte alltid till de starkaste projekten, och dessutom är det svårt att bedriva långsiktig verksamhet på basis av projektfinansiering som upphör efter två till tre år.
Han ser positivt på betänkandet från Styr- och resursutredningen (”Struten”) som överlämnades till regeringen tidigare i år med förslag på en successiv ökning av basanslaget för forskning genom en överföring av anslagsmedel från statliga forskningsråd och myndigheter.
– Vi har dessutom att hantera ett flertal utmaningar för internationell rekrytering, till exempel generellt relativt låga lönenivåer och en besvärlig bostadssituation i Göteborg. Samtidigt är det min bedömning att vi nu har skapat en väldigt god grund för fortsatt kvalitetsutveckling av vår forskning vid vår institution.
Nio av de tio främsta institutionerna i världen är amerikanska – hur långt kan ett svenskt universitet komma i den här typen av mätningar?
– För en nationalekonomisk institution vid ett svenskt bredduniversitet är utsikterna att slå sig in bland de 20 högst rankade institutionerna i världen mycket små. Finansiering är ett problem i sammanhanget, men även med generös och stabil finansiering skulle det vara mycket svårt att etablera en stomme av seniora och juniora forskare av absolut internationell toppklass på ett svenskt universitet. Just nu ser jag att det finns förutsättningar för att skapa mindre nischer för spetsforskning i nationalekonomi i vårt land, säger Måns Söderbom.
Tilburg University Economics Ranking baseras på publikationer i 74 tidskrifter inom nationalekonomi, ekonometri och finansiell ekonomi. Enligt sajten IDEAS/Repec finns det drygt 1 000 nationalekonomiska institutioner i världen.
Här hittar du listan över de 100 främsta nationalekonomiska institutionerna i världen enligt Tilburg University Economics Ranking.