Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Så kan styrmedel användas för att hantera de globala miljöproblemen

Nyhet: 2019-01-11

Globala miljöproblem kan hanteras med hjälp av styrmedel som koldioxidskatter, bygg- och tekniknormer och stöd till ny teknik, men frågan är komplex och flera miljöproblem måste adresseras samtidigt för att nå optimal effekt. Därför krävs också att olika forskningsområden samarbetar för att hitta lösningar. Detta framgår av en artikel publicerad i tidskriften Nature Sustainability.

De stora miljöproblemen är globala, långsiktiga och osäkra. De är också sammankopplade med varandra och måste därför analyseras tillsammans för att hitta lösningar som ger synergier och för att undvika styrmedel löser ett problem men förvärrar andra.

Thomas Sterner– Det är ju inte hållbart om man förvärrar problem med biodiversitet eller vitala kretslopp för vatten eller näringsämnen bara för att man försöker lösa exempelvis ett klimatproblem, kanske genom en massiv och felriktad skogspolitik, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till artikeln.

Jorden befinner sig i ”Antropocen” – en tid då många avgörande variabler för planeten styrs av människan, och våra aktiviteter och konsumtionsmönster riskerar att överskrida de planetära gränserna. Det leder till global uppvärmning, ändrat klimat, försurning av världshaven, utrotning av biodiversitet och många andra globala miljöproblem.

– Det finns tydligt vetenskapligt stöd för att vi äventyrar hela planetens stabilitet. Den stora utmaningen är att erkänna att vi behöver nya ekonomiska styrmedel för att hantera risker för oåterkalleliga globala förändringar som skulle avgör framtiden för alla generationer av människor på jorden, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap och direktör för Postdam institutet för forskning om klimateffekter i Tyskland, och medförfattare till artikeln.

– Biologer, fysiker och andra naturvetare ser och analyserar förändringarna, och är oftast de som skriver om planetära gränser och Antropocen. Samhällsvetare är experter på hur samhället och ekonomin fungerar, och båda kunskaperna behövs för att kunna föreslå lösningar som är effektiva och politiskt genomförbara. Därför behövs ett samarbete mellan ekonomer, samhällsvetare och naturvetare för att diskutera lösningar, säger Thomas Sterner.

– Antropocen är en helt ny epok i människans och jordens utveckling. Det är oerhört viktigt att justera styrmedlen och kombinera dem på nya sätt så att de är anpassade till företeelser som blir alltmer aktuella nu, till exempel risken för kollaps av vissa naturresurser, så kallade ”tipping points”, eller att människans aktiviteter kan ha fördröjd påverkan på miljön, säger Anne-Sophie Crépin vid Beijerinstitutet och en av medförfattarna till artikeln.

Att hitta effektiva lösningar är förstås viktigt, men fördelningspolitiska effekter och politisk genomförbarhet är också aspekter som måste beaktas mycket noga när styrmedel designas och väljs.

– Målet med vår forskning och med artikeln är att bidra till en bättre politik i hela världen för att bekämpa de stora miljöproblemen. Ett första steg skulle kunna vara en global överenskommelse om att alla utsläpp av klimatgaser måste innebära en kännbar kostnad för den som orsakar utsläppen, säger Thomas Sterner.

Om artikeln

I december 2016 samlade Thomas Sterner 25 internationella miljöforskare på Handelshögskolan i Göteborg för workshopen ”Policies for Planetary Boundaries”. Två av de centrala deltagarna var Johan Rockström och Will Steffen, båda knutna till Stockholm Resilience Centre och huvudförfattare till flera stora artiklar om Planetary Boundaries. Frågorna forskarna ställde sig var ”Vilka ekonomiska och politiska åtgärder behöver vi för att klara av de globala miljöutmaningarna?” och ”Vad kan naturvetare lära av ekonomer och vice versa?”. Resultatet blev artikeln ”Policy design for the Anthropocene” som nu publicerats i Nature Sustainability.

Thomas Sterner och Johan Rockström
Thomas Sterner och Johan Rockström i samband med workshopen 2016.

Kontakt

Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
031-786 1377, 0708 163306, thomas.sterner@economics.gu.se

Anne-Sophie Crépin, docent i miljöekonomi, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi och Stockholm Resilience Centre.
08-673 95 40, annesophie.crepin@beijer.kva.se
 

AV:

Artikeln publicerades först på: www.handels.gu.se

Nyheter

  • Ledig tjänst: Universitetslektor i teoretisk corporate finance och mikroekonomisk teori

    [2020-05-29] Institutionen för nationalekonomi med statistik vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, har utlyst en tjänst som universitetslektor i teoretisk corporate finance och mikroekonomisk teori. Det är en tillsvidareanställning på 100 procent. Sista dag att söka är den 17 juni.

  • Ledig tjänst: Studieadministratör

    [2020-05-28] Institutionen för nationalekonomi med statistik söker en studieadministratör för anställning på deltid. Anställningen är tidsbegränsad men kan komma att förlängas. Sista ansökningsdag 16 juni.

  • Krisen leder till nya internationella forskningsfrågor

    [2020-04-28] Framskjutna projekt, inställda resor och fältarbeten, men också nya frågor att fokusera på. Coronakrisen har skakat om och förändrat förutsättningarna för internationella forskningssamarbeten i Afrika, Asien och Latinamerika.

  • Dawei Fang får Hans Dalborg Award 2020

    [2020-04-27] Dawei Fang, forskare vid Institutionen för nationalekonomi med statistik vid Handelshögskolan, tilldelas Hans Dalborg Award 2020 för excellent forskning inom finansiell ekonomi.

  • Ledig tjänst: Forskningsassistent

    [2020-04-27] Institutionen för nationalekonomi med statistik vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, har utlyst en tjänst som forskningsassistent. Anställningen är på 100 procent och tidsbegränsad till sex månader. Sista dag att söka är den 18 maj.

  • Ledig tjänst: Universitetslektor i nationalekonomi

    [2020-04-08] Institutionen för nationalekonomi med statistik vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, har utlyst en tjänst som universitetslektor i nationalekonomi.

  • Hon kartlägger våldet i knarkkartellernas spår

    [2020-03-05] Redan när Melissa Rubio studerade ekonomi på De Los Andes i Bogota, Colombia började hon drömma om en framtid som forskare. Särskilt intresserad var hon av sambandet mellan ekonomiska faktorer och den brottslighet som omgav henne i vardagen. När det blev dags att välja forskarutbildning upptäckte hon att flera ledande forskare i ämnet fanns på Handelshögskolan i Göteborg.

  • Ledig tjänst: Postdoktor i miljöekonomi

    [2020-02-25] Institutionen för nationalekonomi med statistik vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, har utlyst en tjänst som postdoktor i miljöekonomi.

  • Klimatpolitikens påverkan på finansmarknaden kartlagd

    [2020-01-30] Parisavtalet 2015 gav positiva effekter på börsen för företag inom förnybar energi, och negativa effekter för företag inom fossila bränslen. Året därpå ledde Trumps valseger i USA till en motsatt effekt. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att finansmarknadens reaktioner på större klimatrelaterade politiska händelser kan ge beslutsfattare värdefulla insikter.

  • Forskning ska visa om nätläkare leder till färre vårdbesök

    [2020-01-27] Gör de nya vårdapparna och nätläkarna att primärvården avlastas, eller söker patienterna i själva verket bara mer vård? Det ska nationalekonomen Gustav Kjellsson på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet undersöka i ett treårigt projekt.

Fler nyheter

Sidansvarig: Lars Magnusson|Sidan uppdaterades: 2014-05-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?