Forskning ska visa om nätläkare leder till färre vårdbesök

Studien görs tillsammans med forskaren Lina Maria Ellegård och doktoranden Linn Mattison, båda vid Lunds universitet.

Vad är det ni ska göra?

– Vi ska studera hur användandet av nätläkare påverkar användandet av traditionell vård, och även hur det påverkar förskrivningen av läkemedel, säger Gustav Kjellsson.

Ni har redan gjort en förstudie på området, vad tittade ni på då?

– Vi gjorde exakt det: vi tittade på om individer som började använda nätvård minskade sin konsumtion av traditionell vård. Denna studie finns publicerad i Läkartidningen.

Vad visade studien?

– Det ser inte alls ut som att nätläkartjänsterna avlastar den traditionella primärvården, vilket skulle kunna vara en av fördelarna med dem. Vi kan inte säga om saker blir bättre eller sämre – kanske ville de här personerna komma i kontakt med primärvården men misslyckades – men att det skulle avlasta den traditionella vården finner vi inte alls stöd för.

Hur gick ni tillväga?

– Vi använde registerdata och tittade på ett urval individer över 18 år i Skåne, och övriga medlemmar i deras hushåll. Vi tittade på hur många besök de gjorde i primärvården och besök som registrerades i andra landsting – besök registrerade i Sörmland och Jönköping var närmast uteslutande nätläkarbesök under studieperioden. Vi jämförde en period då det inte fanns nätläkare med en period då nätläkarna hade tillkommit.

Utmaningen i att studera sambandet mellan användande av nätläkartjänster och övrig vård är att individer som använder nätläkare troligtvis skiljer sig mot individer som väljer att inte använda nätläkare. I förstudien användes en metod som har fördelen att den tar hänsyn till att någon med generellt dålig hälsa, eller en hypokondriker, kan vara mer benägen att söka vård.

– Nackdelen är att vi inte kan kontrollera för tillfälliga hälsochocker som till exempel feber. En person med tillfälligt nedsatt hälsa är troligen mer benägen att söka hjälp både hos nätläkare och i den fysiska vården, och skulle kunna felaktigt leda till ett mer positivt samband. Det vill säga, vi skulle underskatta nätläkarnas avlastningspotential, och vi tror själva att det här kan vara ett ganska stort problem med förstudien, säger Gustav Kjellsson.

– Det vi vill göra nu är att använda betydligt mer data, och metoder som kan ta hänsyn till att vi i förstudien delvis jämförde äpplen med päron.

Tillgängligheten en fördel – och eventuellt en nackdel

Gustav Kjellsson menar att en av fördelarna med nätläkarna – tillgängligheten – också utgör ett potentiellt problem. Att det är så mycket enklare att gå till en nätläkare än till primärvården gör att läkarbesöken generellt kanske ökar i antal snarare än att de fördelas mellan den fysiska och digitala vården.

– Det kan vara så att de gånger som man förr bara hade stannat hemma, legat kvar i sängen och kanske ägnat sig åt egenvård i form av att gå till apoteket, de gångerna kanske man ringer en nätläkare i dag. Det är helt nya läkarbesök, besök som vi inte med nödvändighet vill ha. Det är du och jag som skattebetalare som står för kostnaden, och då är frågan om tillgängligheten bara är positiv eller om vi helt enkelt konsumerar för mycket vård.